Nu kör vi igen!

Nu äntligen mår jag bättre och ska ta tag i träningen igen. Har haft lite otur med axeln och fallet ner för trappan men nu så :)

Botat lite av ångesten..

Botade lite av ångesten med att ta ett pass på crosstrainern i 10min. Står egentligen att få bäst effekt ska man träna i 30min. Känner att det där är inte hållbart i det skicket min kroppen är i utan jag kommer fortsätta med mitt pass för att se att jag orkar öka mer allt eftersom. Känns lite hemskt att se hur dålig kondis man har.
 
Funderar även på om man kanske borde kombinera ett yoga pass först innan man tränar på Crosstrainern. Blir att prova och se om det funkar för mig.
 
 

Dag 2

Vaknade imorse att jag hade rejäl träningsvärk i båda vaderna och drog mig i princip hela dagen för att inte vilja träna. Jag stretchade vaderna lite då och då under dagen för att mjuka upp musklerna. Nu framåt kvällen kände jag inte direkt av träningsvärken och kände att jag behövde ta mig i kragen och ändå köra ett pass så långt kroppen orkar. Jag började med lite lätt uppvärmning innan jag hoppade på Crosstrainern. Undertiden som sonen lekte på golvet och tog jag mig igenom ett 10min pass, min kropp ville egentligen sluta väldigt tidigt men envis som jag var lyckades jag nå mitt mål för dagen. Eftteråt blev det återigen stretching och jag känner mig väldigt nöjd nu att jag faktiskt tränade, annars hade jag haft väldigt dåligt samvete.
 
 

Crosstrainer och lite tankar!

Den här Crocctrainern hämtade jag hem igår med min pappa. Idag provade jag att ta ett pass på 10min och jösses vilken urdålig skick kroppen är.
 
För er som inte vet blev jag gravid i april 2009 och vår dotter kom i slutet av januari 2010. I april samma år fick vi reda på att jag var gravid på nytt trots skydd. I slutet av januari 2011 -  8 dagar innan storasyster fyller år tittade en lillasystern ut. Samma år fast i september trots p-piller blev jag återigen gravid och i början på juni 2012 tittade lillebror ut :) Ja ingen av graviditeterna var inte direkt planerade men jag älskar dom mer än allting annat på denna jord.
 
Min inskrivningsvikt när jag var gravid första gången låg på 84kg. Idag väger jag 88.2kg och pendlar ständigt upp och ner, som mest när jag var gravid vägde jag runt 96-98kg. Jag känner själv att min kropp har tagit väldigt mycket stryk och jag har otroligt mycket att jobba med för att musklerna ska bli starka igen och att jag ska mår bra hälsosamt.
 
Det är verkligen inte lätt men försöker varje dag att ta mig ut för promenad eller cykeltur, yoga tänkte jag komma igång med nu igen när svanskotan äntligen känns bra. Detta har även påverkat mig väldigt mycket psykiskt hur jag ser mig och många tycker inte att jag ser tjock ut, men personligen känner jag mig äcklad över hur stor jag har blivit och vill bara få bort allting. Och det ska jag minsann se till att komma ner till min målvikt och hålla mig där.
 
Här ska inte viktstressas utan det får ta den tid det tar, nu är det JAG som får lyssna på vad kroppen säger och köra efter det!
 
RSS 2.0